”Vad fasen ska jag pröjsa två kronor mer för en ekologisk gräddfil för?”

Graddfil

funderar kanske du när du står i butiken och peppar inför fredagsmyset. Ja, vad är egen…tligen skillnaden på gräddfil och gräddfil? Nu ska vi berätta. Men håll i hatten, för vi ska runt jordklotet, ner i myllan, upp i atmosfären och tillbaka.

Om du står med en o-ekologisk gräddfil i handen så kan du lita på att de flesta kossor ätit galet hårt besprutad soja från Sydamerika. Sojan har duschats med ett av världens farligaste bekämpningsmedel, som är förbjudet i EU sedan länge. (Vi vill alltså inte ha giftet här, men tycker det är helt okej att göra storaffärer med länder som använder det. Mysig stil? Not!) Bönorna har växt på enorma fält där ytterst få andra arter trivs, ofta på marker där regnskog en gång frodats. En av de största orsakerna till att Amazonas huggits ned är just odling av soja.

Och sojan vi importerar från Sydamerika används inte till vegokorv och sojalatte. Nej, den går till foder till boskap så att vi i slutändan ska få så billigt kött och mejeriprodukter som möjligt.

Om du däremot väljer en ekologisk gräddfil så har kossorna mest mumsat på obesprutad mat från den egna gården. Ibland soja, men då har den inte duschats med kemiska bekämpningsmedel utan odlats ekologiskt.

Sedan använder ekomjölkbonden kossornas gödsel som växtnäring. Det är himla fiffigt eftersom  konstgödsel är en riktig klimatvärsting. Dessutom kryddar det världens åkrar med mer kadmium, ett ämne som ökar risken för benskörhet och njurskador. Varje år får svenska staten hosta upp fyra miljarder kronor på grund av de benfrakturer som kadmium i maten orsakar. Ja, du läste rätt. Fyra miljarder. Inget din ekogräddfil bidrar till alltså.

Som gräddfil på moset får ekokossorna dessutom vara utomhus mer än andra kossor. Det gillar både kossorna och det sprakande, surrande livet i vår svenska natur. När våra marker hålls öppna av betande djur så frodas massor av värdefulla och häftiga arter, som i sin tur gör att våra ekosystem fungerar som de ska. Och friskt vatten, öppna landskap och ren luft vill vi ju ha.

Värt två kronor extra? Självklart tycker vi i Naturskyddsföreningen, och hoppas att du är med oss.

Ha ett trevligt fredagsmys!

‪#‎byttilleko‬

Vill du veta mer om hur ekodjuren har det? Kolla in  www.naturskyddsforeningen.se/eko

Dela

Kommentera

One thought on “”Vad fasen ska jag pröjsa två kronor mer för en ekologisk gräddfil för?”

  1. Svensk betesmark får växaigen, medan det bryts ny mark i Brasilien för att odla
    kraftigt besprutat kraftfoder till våra svenska kossor
    Finns det någon rim och reson i detta?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *