In­ter­go­vern­men­tal Panel on Climate Change (IPCC) har släppt sin femte ut­vär­de­rings­rap­port. Över 300 forskare från 70 länder står bakom rapporten. Nytt är bland annat varningar för att kon­flik­ter kopplade till kli­mat­för­änd­ring­ar­na kan öka.

Mycket som står i rapporten finns däremot med i den tidigare versionen. Richard Klein, en av hu­vud­för­fat­tar­na och forskare vid Stockholm En­vi­ron­ment Institute, säger till SvD:

Skill­na­den är att vi nu har mycket mer in­for­ma­tion, mycket mer data, som bekräftar tidigare hypoteser bakom den nya rapporten. Vi ser nu ef­fek­ter­na av kli­mat­för­änd­ring­en mycket tydligare. Det rör sig inte längre om ett avlägset hot.

I rapporten står att kli­mat­för­änd­ring­ar har påverkat både ekosystem och mänskliga system de senaste de­cen­ni­er­na, men att för­änd­ring­ar­na syns mest i eko­sy­ste­men. Ex­em­pel­vis ändrar smältande snö och is i många regioner de hyd­ro­lo­gis­ka systemen vilket påverkar både vat­ten­re­sur­ser­nas kvalitet och kvantitet. Andra för­änd­ring­ar är att arter flyttar och förändrar sina mönster efter det nya klimatet.

Ibland dis­ku­te­ras kli­mat­för­änd­ring­ar­nas positiva effekter på jord­bru­ket men IPCC-fors­kar­na har kommit fram till att de negativa ef­fek­ter­na är vanligare. De positiva ef­fek­ter­na syns mest i de nord­li­ga­re bredd­gra­der­na, men även här är forskarna osäkra på om de positiva ef­fek­ter­na överväger de negativa.

Inget nytt, men viktigt att nämna, är att de fat­ti­gas­te är mest utsatta för kli­mat­för­änd­ring­ar­na. Våldsamma kon­flik­ter ökar också ut­satt­he­ten.

Rapporten behandlar även hur samhällen svarar på hotet från kli­mat­för­änd­ring­ar. Forskarna menar att planer för att anpassa sig till kli­mat­för­änd­ring­ar finns i många processer idag, och att er­fa­ren­he­ter från kli­ma­tan­pass­ning­en ökar. Ex­em­pel­vis har an­pass­nings­po­li­ti­ken i Europa ut­veck­lats på alla myn­dig­hets­ni­vå­er, med viss planering för an­pass­ning i bland annat kust-och vat­ten­för­valt­ning, mil­jö­skydd, fysisk planering och i ka­ta­strof­han­te­ring.

De största riskerna menar sig forskarna vara mycket säkra på. Kort­fat­tat beskrivet finns det:

• Risk för dödsfall, personskador, ohälsa eller avbrutna försörjningsmöjligheter i låglänta kustområden och ö-stater under utveckling. Det största hotet här kommer från stormfloder, översvämningar och havsnivåhöjning.
• Risk för allvarlig ohälsa och avbrutna försörjningsmöjligheter för storstadsbefolkning i vissa regioner på grund av inlandsöversvämningar.
• Systemrisker på grund av extrema väderhändelser som leder till nedbrytning av infrastrukturnätverk så som el, vatten, samt hälso- och akututryckningar.
• Risk för dödsfall och sjukdomar under perioder av extrem värme, särskilt för utsatt stadsbefolkning och för personer som arbetar utomhus.
• Risk för osäker livsmedelsförsörjning och störning av de nuvarande livsmedelssystemen på grund av varmare klimat, torka, översvämningar samt varierande och extrem nederbörd. Särskilt utsatta är fattig befolkning bosatta i städer och på landsbygd.
• Risk för förlust av landsbygdsnäringar och intäkter på grund av otillräcklig tillgång till dricksvatten och bevattning samt minskad produktivitet i jordbruket. Särskilt utsatta är fattiga jordbrukare och boskapsskötande nomader i halvtorra regioner.
• Risk för förlust av marina och kustnära ekosystem samt biologisk mångfald. Detta inkluderar också de varor, funktioner och tjänster ekosystemen tillhandahåller, särskilt relevant för fiskesamhällen i tropikerna och Arktis.
• Risk för förlust av land- och inlandsvattenekosystem samt biologisk mångfald. Detta inkluderar också förlusten av de positiva effekter, funktioner och tjänster ekosystemen tillhandahåller.

Samtidigt som rapporten kom ut släppte tan­kes­med­jan Fores hemsidan kli­mat­för­hand­ling som vill sätta fokus på Paris i december 2015. Då finns det stor för­hopp­ning om att ett kli­matav­tal ska skrivas under där IPCC-rap­por­ten an­tag­li­gen kommer utgöra stor grund.