Plasten är på många sätt fantastisk och finns bland annat i våra datorer, kylskåp och i mycket av vårt sjukhusmaterial. Men det kan också finnas problem med plasterna. Ett av problemen är att plastens byggstenar och tillsatsämnen kan vara farliga och ofta ”svettas ut” under plastens livstid och sprids.
Faktiskt släpps många tusentals ton tillsatsämnen ut varje år bara i Sverige. Tillsatsämnena kan beskrivas som ingredienser för att skapa de egenskaper du vill att plasten ska ha. De kan ha gjort din nya plastelefant grå och gjort så att den har svårare att börja brinna, eller kunnat göra den mjuk och så att den svårare blir missfärgad av bakterier eller svampar. Det finns tusentals tillsatsämnen som ger våra plaster alla olika egenskaper.
Vi vill inte dissa all plast, men det finns mycket onödigt vi lätt kan välja bort. Nedanför har du några exempel!
Skötbädd av PVC
Bättre sak: Badlakan
Miljögift: Ftalater, bly
Kommentar: Skötbäddar kan vara gjorda av PVC som innehåller hormonstörande ftalater. Det finns skötbäddar med polyuretanöverdrag som är bättre, men det bästa är att bara använda ett hopvikt badlakan.
Plastfigurer
Bättre sak: Färre leksaker, byta leksaker
Miljögift: Ftalater
Kommentar: Visste du att snittet på leksaker ett svenskt barn har idag ligger på över 500 stycken? Många leksaker har några år på nacken och kan innehålla ftalater som nu är förbjudna. En bra sak är att fundera på hur många leksaker ditt barn behöver och kanske försöka byta leksaker med andra familjer istället för att köpa fler.
Plastboll/Badboll
Bättre sak: Välj bollar nyligen tillverkade i EU
Miljögift: PVC, ftalater
Kommentar: Plastbollar kan vara gjorda av PVC och innehålla ftalater. Du kan välja leksaker av annat material. Leksaker som är tillverkade inom EU är bättre kontrollerade och innehåller oftast mindre farliga kemiska ämnen. Det finns också leksaksföretag som endast använder livsmedelsgodkänd plast.
Skumgummi
Bättre sak: Välj rätt, fråga i butiken
Miljögift: Flamskyddsmedel
Kommentar: Möbler och madrasser kan innehålla bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Du kan däremot välja möbler utan de här ämnena om du frågar inköpsansvarig innan köp. Det räcker oftast inte att fråga butikssäljaren, utan se till att svaret kommer från inköpsansvarige.
Plasttallrikar och plastglas
Bättre sak: Välj porslin, glas eller rostfritt
Miljögift: Frigör BPA
Kommentar: Plasttallrikar och plastglas kan ge ifrån sig BPA, speciellt när materialet värms upp av maten. Glas eller porslin är bättre alternativ.
Metallförpackning
Bättre sak: Kartong
Miljögift: Frigör BPA
Kommentar: Konservburkar och metalltuber kan precis som plasttallrikar ge ifrån sig BPA. Glas, porslin, kartong eller liknande är bättre alternativ.
Eltrådar/sladdar/elkablar
Bättre sak: Använd färre kablar, starkare lagstiftning
Miljögift: Ftalater, flamskyddsmedel
Kommentar: Här har vi tyvärr inga alternativ. Höljet av elsladdarna innehåller både ftalater och flamskyddsmedel och finns i allas hem. Här behövs skärpt lagstiftning, men ju färre sladdar du har i hemmet desto bättre är det.
Köttråg
Bättre sak: Välj gröna förpackningar
Miljögift: Hormonstörande styren
Kommentar: De svarta styrenförpackningarna som kött ofta ligger i kan vara hormonstörande. Ett bättre alternativ är att köpa kött ur de gröna förpackningarna som ofta används till ekokött.
Nappflaska
Bättre sak: Välj glas
Miljögift: Olika plasttillsatsämnen
Kommentar: De vanligaste plasterna som ofta används i nappflaskor utsöndrar hormonstörande ämnen, eller andra plastkemikalier som man inte vet effekterna av idag. Detta sker särskilt i kontakt med värme. En nappflaska i plast behöver alltså inte vara fri från farliga ämnen bara för att den är fri från BPA.
Ftala-vad? Vad betyder det egentligen?
Flamskyddsmedel förekommer i många typer av plaster eftersom plasterna brinner så bra. Halogenerade (bromerade och klorerade) flamskyddsmedel är de sämsta, men annars vet vi fortfarande väldigt lite om dem. Flertalet kan vara problematiska.
Monomerer är plastens byggstenar. Plaster och gummin är uppbyggda av något som kallas polymerer som består av mindre enheter som heter monomerer. Polymerer kan bestå av en eller flera olika typer av monomerer för att ge de materialegenskaper vi vill ha. Plaster som innehåller farliga monomerer tycker vi är problematiska och bör fasas ut från konsumentnäraprodukter, om inte en producent kan göra troligt att problem inte föreligger.
BPA är en monomer som förekommer framför allt i polykarbonatplast. Det är idag förbjudet i nappflaskor, men fortfarande tillåtet i t.ex. tallrikar som barn använder på förskolor.
Ftalater är mjukgörare i PVC-plast. Några av de mest farliga ftalaterna är idag förbjudna i leksaker, men de hittas ändå bland en stor mängd andra prylar i hemmet, som barnen kan leka med. Dessutom har Kemikalieinspektionen sett att även leksaker kan innehålla förbjudna halter av de farligaste ftalaterna.
Till de problematiska plasterna räknar vi de vars monomerer är faroklassade enligt CLP eller SVHC eller finns med i SIN-listan 2.1.
Några av dessa plaster är:
•Akrylnitril-butadien-styren (ABS)
•Akrylnitrilbutadiengummi
•Aminplaster och aminhartser (t.ex. melamin, UF-plast och MF-plast)
•Butylgummi
•Epoxiplaster och epoxihartser (t.ex. DGEBA med BPA som en monomer)
•Fenolplaster och fenolhartser
•Fluorerad etenplast (FEP)
•Fluoropolymergummin
•Nitrilgummi
•Omättad polyester – om styren används
•Polykarbonat (PC)
•Polyeter eterketon (PEEK)
•Polypropenkarbonat (PPC)
•Polystyren (PS)
•Polytetrafluoreten (PTFE)
• Polyuretan (PUR)
•Polyvinylklorid (PVC)
En mer komplett lista med faroklassning av monomererna finns i bilaga sex av rapporten. Förutom monomererna kan även tillsatsämnen eller additiv finnas i plasten, och tillsatser som klassificerats som farliga enligt CLP-förordningen, SVHC eller enligt SIN 2.1 tycker vi borde bytas ut. De farligaste tillsatserna vi känner till i dag är:
•Ftalater
•Bisfenoler
•Bromerade flamskyddsmedel
•Högfluorerade ämnen
Representanter från dessa fyra grupper av ämnen kan vi hitta i dammet och i luften i våra hem. En bra början är alltså att så gott det går försöka undvika produkter som innehåller de här ämnena. I bilaga ett, Plast i barns vardag, ges viss vägledning kring vad du kan tänka på för att minska exponeringen.