Grossjöberget är ett besökvänligt naturreservat, med delvis krävande vandring.
Det är mycket bra utmärkta stigar, och informationstavlor finns utefter stigarna på vissa ställen.
Vi var ett gäng från Naturskyddsföreningarna Hanebo/Bollnäs och Voxnadalen som var där på exkursion sista helgen i juni! Väldigt kul att det var representanter från alla kretsar i vårt område.
En dag som bjöd på strålande väder och mycket naturupplevelse. Vi startade vår vandring med att gå upp till Abbortjärn ca 1,5 km och där åkte kaffeflaskorna fram, ett mysigt ställe med vindskydd och grillmöjligheter! Sedan fortsatte vi mot brandfälten med guidning av Åke Englund. Ett mål värt att besöka är bäckravinen med många arter av växter. När vi kom till grossjön via sluttningsmyren där det växer så mycket jungfrumarie nycklar och andra orchidèer, så fikade vi på en stenhäll.
Nattviol
Linnéa
Grossjöberget är ett reservat med varierande naturskogstyper, Jag citerar boken ”Värdefull natur i gävleborg av länsstyrelsen”.
Trots att området tidigare berörts av flera avverkningar står anmärkningsvärt mycket skog kvar och ett sammanhängande skogtäcke av hög ålder, med stora mängder död ved och stor andel löv karaktäriserar därför Grossjöberget.
Berget, som inte ar särskilt högt, intas av morän, delvis grovblockig och till viss del avsatt som en tämligen lucker och genomsläpplig ytmorän. I det starkt kuperade området förekommer källflöden, småmyrar och tillfälliga vattensamlingar. Under den senaste 100-års perioden har grossjöberget härjats av två stora skogsbränder. Den första på 1880-talet, den andra 1932. Den senare började troligen sydost om Abborrsjön, spred sig söder om och runt sjön, drog vidare mot västnordväst och brände av betydande arealer i områdets centrala del. Inom brandfältet finns rikligt med brandljud och gränsen mot opåverkad skog är fortfarande markant. Brandfältets högre delar av torra och talldominerade men for övrigt är lövinslaget ofta mycket stort, ibland helt dominerande.
Värdefulla inslag i grossjöbergets natur är t ex ett flertal levande tallar i åldrar mellan 300 och 400 år. Flera partier med gammal grov och hög asp, en bäckdal nedströms Abborrtjärn med jättegranar, lind, lönn, träjon, trolldruva och strutbräken. En sluttningsmyr vid grossjöns nordvästra ände med tvåblad, ängsnycklar och gräsull samt ett litet klibbalkärr. Ett par skogsfrulokaler och en lokal för kambräken.
Jungfrumarie nycklar
Lav och tickor.
Ytterligare belägg för naturskogskvaliteterna finner man i den artrika mossfloran med ett par hotade naturskogsarter samt den än artrikare lavfloran, varav ett tiotal arter anses hotade i det svenska skogslandskapet. Det nästan obrutna skogslandskapet, den åldriga skogen och den stora andelen lövskog skapar förutsättningar för ett intressant och rikt djurliv. Ett större tjäderspel, flera arter rovfåglar och ugglor hör till de mest anmärkningsvärda. Fem hackspettsarter förekommer regelbundet.
Pärlemorfjäril?
Utmärkande för en skog med naturskogsprägel är en rik insektsfauna. Grossjöberget är i det avseendet inget undantag. Bland de mer än 100 0lika fjärilar som noterats finns flera ovanliga arter.
Blåvinge
Skogen på grossjöberget har sammanfattningsvis en hög medelålder, inslag av mycket gamla och döende träd, intressanta successionsstadier efter bränder med rikligt med stående och liggande döda stammar och stor andel lövträd, främst björk och asp. Skogen har skapat goda förutsättningar för en artrik och speciell flora och fauna med många arter helt beroende av de speciella kvalitéer som bara den riktigt gamla skogen kan erbjuda. Det är ur främst vetenskaplig naturvårdssynpunkt angeläget att skogen på grossjöberget undantas från skogsbruk.
Avslutningsvis så har vi haft en mycket trevlig dag, som jag tycker vi ska ha många fler utav!
Ha en skön sommar!
Text och foto: Stefan Persson, helsingebilder.nu