Lite fler kommentarer om vindkraft från Energiträffen med Erik Pihl

Det var förstås lite funderingar när Erik Pihl var hos oss och föreläste.

Nu har vi fått lite tillägg/svar från de diskussionerna:

 

Hur är det med utsläpp av bisphenol/mikroplast?

Vindkraft släpper ut en viss mängd mikroplast men det är säkerställt att vindkraftverk inte är stor faktor för mikroplast, bisphenol. De höga siffror som talades om i Norge kommer troligen från Facebooksidan Motvind och verkar både orealistiska och inte verifierade.

 

Ljud/Infraljud: Kolla upp prejudicerande dom i Frankrike om vindkraft som stört närboende.

Vi känner inte till den domen men forskningen säger att infraljud från vindkraft inte stör människor. Hörbart ljud från vindkraft kan helt klart störa närboende, kan det vara det som domen handlar om och inte infraljud?

 

Hur snabbt blir betongfundament söndervibrerade?

Fundament tar inte slut före vindkraftverken. Man brukar inte bygga nya VK-verk på befintliga fundament, men det har främst berott på att man byggt större än tidigare. Hur länge betongfundamenten lever beror på vad de designats för. Enligt Energimyndigheten: ” På grund av teknikutvecklingen sedan början av 1980-talet är sannolikheten stor att fundament och torn inte kommer vara möjliga att återanvända även om de vore designade för längre livslängder. Vissa aktörer menar att turbintillverkare därför inte ser någon nytta med att designa komponenter för flera generationer vindkraft, så länge teknikutvecklingen gör att vindkraftverken kommer att se annorlunda ut om 20-25 år jämfört med idag.”

 

Hur påverkar PPA (Power Purchase Agreements) vår försörjning, måste el köpt via en PPA skickas till annat elområde eller utomlands?

Man kan teckna PPA i andra elområden/utomlands. PPA riskerar att motverka flexibilitet och höga priser kan drabba vanliga hushåll i ”konsumerande” elområden. Men, PPA:er kan inte leda till elavbrott i det producerande elområdet, det är inte så att all elen ”skickas någon annan stans”, bland annat på grund av begränsningar i överföring.

 

Hur påverkar inkomster från certifiering av vindkraftsel, som Bra Miljöval får, Naturskyddsföreningen?

Bra Miljöval certifierar elen, inte produktionsanläggningar såsom vindkraftverk. Företag kan inte ställa krav på eller påverka vår verksamhet eller de frågor vi driver. I nuläget är det el från ungefär 150 vindkraftverk som certifieras med Bra Miljöval-märkningen, av drygt 4 000 vindkraftverk i Sverige totalt.

 

Hur mycket vindkraft kan man bygga i områden som redan är ”förstörda”, kraftigt exploaterade?

Vi har inte kvantifierat det, troligen är inte potentialen jättestor. En del lokalisering sker idag på kalhyggen men det vore bättre om inte kalhygget skett, även om det inte är vindkraftens fel. Däremot finns stor potential ute på djupare områden till havs där vindarna är bra och störningarna på miljön är liten.

 

Det är tillåtet att bygga verk som är upp till 30m höga utan tillstånd, men hur lönsamma är de?

De byggs i stort sett inte längre så vi utgår ifrån att det är dålig lönsamhet i dem.

 

Hur länge har vindkraft funnits i Sverige, är acceptansen högre där de funnits länge?

De första större vindkraftsverken byggdes i Skåne och Gotland 1982–1983. Vi vet inte om acceptansen är högre där de funnits länge, det är möjligt, men acceptansen är iaf inte hög på Gotland. V skulle snarare mena att det är större acceptans där människor varit delaktiga i att bygga dem, som i Danmark där det finns vindkraftsparker med stort lokalt ägande.

Dela

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.