Ovanåkers kommun har under många år visat intresse för att bilda ett Biosfärområde. I december 2013 beslutade Programkommittén för Svenska MAB att utse området till Biosfärkandidat.

I området där Voxnans vatten likt en pulsåder slingrar sig genom dalgången, finns de allra största och pampigaste Hälsingegårdarna. Gårdar som historiskt hade en mer mångfasetterad försörjning än idag, och där kombinationen av jord- och skogsbruk med tillhörande fäbodvallar utgjorde grunden. Landskapet har formats av tidigare och nuvarande markanvändning där all tillgänglig mark togs i anspråk i en ekonomi som länge byggde på självhushåll. Den långa markhävden har format en mångfald och gett livsrum för en växtlighet och ett djurliv som är enastående. Det är bruket och hävden av markerna som tillsammans med gårdarnas alla byggnader såväl de pampiga träslotten, ladugårdar och lador i odlingslandskapet som är unik och som representerar en genuin Hälsingebygd. En bygd där natur- och kulturmiljöer ofta samspelar och skapar en helhet som är så unik att den är värd att bevara och skapa möjligheter till att utvecklas.

Visionen är att i ett framtida biosfärområde ta vara på samtliga resurser, såväl naturen som kulturella förutsättningar, och nedärvd kunskap. Vi vill använda resurserna på bästa sätt för att främja företagande och andra verksamheter till en varaktig utveckling och fortsätta bruka utan att förbruka den unika hälsingebygden utmed Voxnan. Med utgångspunkt i det arbete som är nedlagt med områdes-bestämmelser och bevarandet av hälsingegårdar har vi idag en god plattform. Världsarvet Hälsingegårdar omfattar de smyckade festsalarna. Vi vill i biosfärarbetet arbeta med helheten i landskapet som skapats av människsan med fäboddrift och djurhållning sen flera hundra år.

Tre utmaningar

Kulturandskapet och världsarvet är en stor utmaning att bevara stödja och utveckla i jämförelse med att bevara byggnader. Att rationellt driva djurhållning och företag för att bevara kulturlandskapet kommer att kräva nya lösningar. Enskilda brukare kan ta större ansvar för mera mark, eller nya former av samarbete kan skapas mellan brukare som i huvudsak har djurhållningen som en bisyssla.

Rovdjuren utgör för många ett stort hot medan det för andra ses som stora möjligheter. Rovdjurspolitiken påverkar i allra högsta grad möjligheterna till betesdrift såväl i dalgången som på fäbodskogen. Att hitta nya vägar för hållbar djurdrift i rovdjursperspektivet kräver en snar lösning.

Fisket har stora möjligheter att utvecklas i kärnområdet Voxnan i skogslandskapet, som både är ett riksintresse för friluftliv och natur. Tälingens- Mållångens sjösystem har också möjlighet att utvecklas till ett rent fiskeeldorado. Utmaningen i visionen är att återskapa fiskvandringsvägar som gör att de lokala genetiska fiskstammarna kan utvecklas.

Ett lyckat kandidatarbete och att utveckla ett biosfärområde kan komma att bli de marginaleffekter som får att människor att stanna kvar i bygden, eller att efter avslutade studier ha som mål att återvända till en unik hembygd.